Unga förmågor stärker Västerås stads civila försvar

Här är några av stadens unga förmågor som undersöker vilken motståndskraft Västerås stad kan nå år 2030 vid höjd beredskap. Tillsammans med stadens äldreboenden, skolor och andra samhällsviktiga verksamheter arbetar de fram förslag på hur stadens beredskapsförmåga kan höjas.

Efter år av nedrustning av det civila försvaret så är situationen nu den omvända – säkerhetsläget i vårt närområde ställer krav på en snabb tillväxt. Västerås, precis som landets övriga kommuner, förväntas agera samtidigt som lagar och riktlinjer tillkom i en annan säkerhetspolitisk tid och saknar tydlig vägledning.

- Västerås är en kommun i framkant inom säkerhets- och beredskapsområdet. Men vi kan inte sitta still och avvakta utvecklingen om vi vill fortsätta vara det. Då måste vi våga agera och göra antaganden utifrån dagens förutsättningar och vägledningar, säger Staffan Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande.

Under hösten ska deltagarna i Projekt 32 ta fram ett förslag på en beredskapsnivå för Västerås stad år 2030. Flera av projektdeltagarna är nyutexaminerade statsvetare där några har studerat vid Försvarshögskolan. Tillsammans med stadens samhällsviktiga verksamheter undersöker de vilka behov som finns av personal, materiel, mat, lokaler, el, värme och vatten med mera vid störda förhållanden och ytterst i krig. Exempelvis hur en skola kan agera om värme eller digitala stöd slutar fungera eller om skolan ska användas som trygghetspunkt. I början på nästa år ska ett beslutsunderlag presenteras för kommunfullmäktige.

- I kommunen har vi arbetat med civilt försvar i flera år och vi har planer och materiel på plats. Samtidigt arbetar vi för att öka vår beredskapsförmåga genom utbildning och övning. När vi utgår från en gemensamt beslutad basnivå och tydliga mätvärden blir det lättare att avgöra om stadens beredskap är ändamålsenlig, säger Mikael Lagergren, säkerhetsdirektör Västerås stad.

Projektdeltagarnas uppdrag är tydligt, de ska analysera verksamheternas beredskap ur flera perspektiv och tänka i nya banor.

- Det är inspirerande att se medarbetare hitta kreativa lösningar på problem som de tidigare inte har reflekterat över. Genom att börja i det lilla stärker vi det totala försvaret i Sverige, säger Ida Röjerås, deltagare Projekt 32.

Projektet undersöker även vad Sveriges medlemskap i Nato innebär för Västerås och hur staden kan hantera eventuellt tillkommande krigsuppgifter som exempelvis ransonering.

- På sikt ska arbetet leda till att staden får bättre planeringsförutsättningar och dessutom blir vi bättre på att hantera fredstida kriser. Jag upplever att resultatet kommer att göra verklig skillnad för våra verksamheters arbete med beredskap, säger Johan Erikols, deltagare Projekt 32.

Civilt försvar och beredskap handlar om att värna människors liv och hälsa och upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. Det vi som kommun ansvarar för under normala förhållanden och fred ansvarar vi för även i kris och ytterst i krig – det ska vi planera och öva för.