Plundringen gav datering – men många frågor kvarstår

I början av maj 2025 upptäcktes att fornlämningsområdet vid Anundshög strax utanför Västerås utsatts för plundring. Ett stort antal gropar hade grävts, sannolikt i syfte att olovligen ta föremål ur marken. Händelsen ledde till en polisutredning om misstänkt fornminnesbrott och väckte känslor av både sorg och ilska. Brottet blev också en påminnelse om vilket stort värde vårt gemensamma kulturarv har för människor i dag. Det engagemang som väcktes visar på kulturarvets centrala roll för vår gemensamma identitet.

–Därför att det i grunden påverkar vilka vi är här och nu, vilka vi har varit och vilka vi kommer att vilja vara i framtiden. Det skulle kunna liknas vid ett inbrott i allas vårt gemensamma hem och vardagsrum. Det blir både personligt och existentiellt, som ett påhopp som kränker såväl vår individuella som kollektiva integritet” säger riksantikvarie Susanne Thedéen i Riksantikvarieämbetets K-podd, om fornminnesbrott och reglerna kring metallsökare, mot bakgrund av det som skedde vid Anundshög.

Ny datering
Men brottet har också gett ett resultat som bekräftar Anundshögs betydelse. Vid dokumentationen av de skadade ytorna togs prover på kol från en grop som var grävd i en av de stora skeppssättningarna. Analysen visar en datering till äldre vendeltid, ca 500–650 e.Kr.

Det är ett glädjande besked i det tråkiga som inträffade. Dateringen placerar Anundshög i en period som de senaste årens forskning lyft som avgörande för förståelsen av Mälarregionens maktcentra och vikingatidens samhällsomvandling.

Många frågor kvarstår
Samtidigt visar fyndet på vad som gått förlorat. Plundringen berövade oss möjligheten att ta fram kunskap på ett korrekt sätt. Om arkeologer hade fått genomföra en systematisk undersökning på platsen hade fler avgörande frågor kunnat besvaras: Hör lagret med kol till själva skeppssättningen eller är det från en äldre aktivitet? Är skeppssättningen anlagd som en grav eller hade den en annan funktion?

– Arkeologi är mer än att hitta föremål eller en enskild datering – det är ett vetenskapligt arbete som syftar till att förstå vår förhistoria, våra samhällen och vår utveckling. Dateringen är dock viktig och värdefull, det ger en glimt av vad en vetenskaplig arkeologisk undersökning kunnat tillföra, säger Nina Eklöf, museichef vid Västerås museer.

Trots det inträffade är Anundshög fortfarande en av Sveriges mest monumentala fornlämningsmiljöer. Även för den som saknar fördjupad kunskap om arkeologi eller historia erbjuder området en stark visuell och känslomässig närvaro.

– Vetenskapligt är platsen avgörande för förståelsen av samhällsutvecklingen i Mälardalen och norra Europa under järnålder och medeltid – inte minst i relation till framväxten av det svenska kungariket. Samtidigt är det en levande plats för allmänheten, där historien kan upplevas fysiskt och direkt, säger Andreas Hennius, fil dr arkeologi och kommande forskningssamordnare på Västerås museer.

En plats att besöka året runt
Ett besök till Anundshög är därför alltid väl värt – inte bara för den historiskt intresserade, utan för alla som vill uppleva en av Sveriges mest storslagna och gåtfulla platser.

Polisutredning pågår om fornminnesbrottet och den är prioriterad. Polisen är intresserad av tips och information, och vill gärna att den som har iakttagit något i samband med händelsen kontaktar dem via telefon, 114 14.

Kontaktperson:
Nina Eklöf, museichef, Västerås museer, 021-39 80 78, nina.eklof@vasteras.se